Fig. 12
• Metall- eller keramikytor får inte användas
som beröringspunkter för tandsonderna.
Tänder som väljs ut för pulpatest måste ha
tillräckligt med exponerad emalj eller dentin
för att möjliggöra kontakt med sonden utan
att vidröra tandköttet eller en metallfyllning. I
vissa fall kan det vara nödvändigt att använda
en precisionssond (ingår).
Vitalitetstestning med Digitest 3
Testare av tandpulpa
1. Aktivera enheten genom att hålla startknap-
pen (Figur 12) intryckt i en halv sekund och
sedan släppa knappen. När knappen trycks in
visar displayen en rad med horisontella staplar
om stimulushastigheten är inställd på "LÅNG-
SAM", två rader för "MELLAN" eller tre rader för
"SNABB" (Figur 13).
2. Om den önskade stimulushastigheten visades
kan vitalitetstestet fortsätta enligt anvisning-
arna i steg 4.
3. Om du vill ändra läget för stimulushas-
tighet trycker du bara på knappen och
läget ändras när du släpper knappen.
OBS: Enheten kommer ihåg den senaste in-
ställningen för stimulushastighet, även om
enheten är avstängd.
4. Placera den tandkrämstäckta spetsen på tand-
sonden mitt på tandens labiala eller linguala
yta. Undvik mjuk vävnad och fyllningar som
kronor, amalgam eller kompositer.
5. Håll knappen intryckt så stiger siffran på dis-
playen, vilket indikerar att en mild stimulans
appliceras på tanden.
6. När patienten visar att han/hon känner stimu-
lansen ska trycket på knappen släppas. Om du
släpper trycket på knappen stoppas testet och
den digitala skärmen fryser. Skärmen lyser i ca
14 sekunder efter att trycket har släppt, vilket
är tillräckligt för att avlägsna sonden från tan-
den och registrera det nummer vid vilket pati-
enten uppfattade känsel.
7. Det maximala stimulusvärdet är 64. Även om
man inte får någon respons på denna nivå finns
det fortfarande en möjlighet att tanden är vital.
78
Fig. 13
LÅNGSAM
8. För att bekräfta diagnosen bör en motsva-
Kliniska observationer
• Det är inte möjligt att utarbeta en "tabell över
MELLAN
Ingen känsla vid detta värde kan helt enkelt in-
dikera att tanden inte reagerar vid tidpunkten
för testet, eventuellt på grund av trauma. Men
eftersom tänder har visat sig kunna återhäm-
ta sig från traumatiska skador många dagar
efter att ha uppvisat en "icke-vital" avläsning
är uppföljningstest nästan alltid indicerat eft-
er alla initiala avläsningar. Om denna mätning
kvarstår under flera besök är det rimligt att
anta att tanden inte är vital. Denna slutsats bör
dock alltid bekräftas med en annan godkänd
endodontisk testmetod.
rande kontrolltand i samma båge testas. Mo-
larer ska matchas mot molarer, premolarer
mot premolarer, hörntänder mot hörntänder
och framtänder mot framtänder. Om detta
inte är möjligt eftersom tänderna saknas, är
endodontiskt behandlade eller har heltäcka-
nde fyllningar, bör en liknande tand i motsatt
båge användas.
• Tips för testning: Kombinera inte test-
metoderna "över läppen" och "hål-
la i handen". För varje patient ska den
metod som väljs vara konsekvent under
hela testprocessen för den patienten.
Om beslutet fattas att byta metod mitt i
testet måste hela testet göras om.
normalvärden" för mätvärden från pulpate-
stare, eftersom DET INTE FINNS NÅGOT
"NORMALT" I PULPATESTNING. Istället bör
tandläkaren utföra sekventiella jämförelser
mellan den aktuella tanden och kontrolltan-
den vid på varandra följande besök på mot-
tagningen och observera hur avläsningarna
förändras med tiden. Genom att använda elek-
trisk pulpatestning, tillsammans med all till-
gänglig diagnostisk information, är det ofta
möjligt att förutsäga vart tandens vitalitet är
på väg. Detta gör att tandläkaren kan fatta
välgrundade beslut om huruvida endodontisk
behandling är lämplig, eller om det är klokt att
bara vänta och se.
SNABB