Tabla de contenido
Publicidad
FI
tummuminen kiukaan yläpuolelta havaittavissa
hyvinkin nopeasti riippuen käytetystä suoja-aineesta.
Tummuminen johtuu siitä, että suoja-aineilla on
huonompi lämmönkesto kuin käsittelemättömällä
puulla. Tämä on todettu käytännön kokeilla. Kiukaan
kivistä mureneva ja ilmavirtauksien mukana nouseva
hienojakoinen kiviaineskin saattaa tummentaa
seinäpintaa kiukaan läheisyydessä.
Kun kiukaan asennuksessa noudatetaan valmistajan
antamia, hyväksyttyjä asennusohjeita, kiukaat eivät
kuumenna saunahuoneen palava-aineisia materiaaleja
vaarallisen kuumaksi. Ylimmäksi sallituksi lämpötilaksi
saunahuoneen seinä- ja kattopinnoissa sallitaan +140
asteen lämpötila.
CE-merkein varustetut saunakiukaat täyttävät kaikki
sauna-asennuksille annetut määräykset. Määräyksien
noudattamista Suomessa valvoo Turvatekniikan
keskus (TUKES).
2.2. Saunahuoneen lattia
Voimakkaan lämmönvaihtelun takia kiuaskivet
rapautuvat ja murenevat käytön aikana.
Kivistä irronneet muruset ja hienojakoinen
kiviaines huuhtoutuu löylyveden mukana saunan
lattialle. Kuumat kivenmurut saattavat vaurioittaa
lattiapäällysteitä kiukaan alta ja lähietäisyydeltä.
Epäpuhtaudet kiuaskivistä ja löylyvedestä (esim.
rautapitoisuus) saattavat imeytyä vaaleaan, laatoitetun
lattian sauma-aineeseen.
Esteettisten haittojen syntymisen ehkäisemiseksi
(edellä mainituista syistä johtuen) kiukaan alla
ja
lähietäisyydellä
tulisi
lattiapäällysteitä ja tummia sauma-aineita.
2.3. Kiuasteho
Kun seinät ja katto ovat paneelipintaiset ja paneelien
takana on riittävä eristys estämään lämpövuodon
seinämateriaaleihin, kiukaan teho määritetään saunan
tilavuuden mukaan. Katso taulukko 1.
Jos saunassa on näkyvissä eristämättömiä
seinäpintoja, kuten tiili-, lasitiili-, lasi-, betoni-
tai
kaakelipintoja,
on
seinäpintaneliöstä laskettava 1,2 m³:ä sauna-
tilavuuteen lisää ja sen perusteella valittava
taulukkoarvojen mukainen kiuasteho.
Hirsipintaiset saunan seinät lämpenevät hitaasti,
joten kiuastehoa määriteltäessä tulee mitattu
ilmatilavuus kertoa luvulla 1,5 ja valittava sen
perusteella oikea kiuasteho.
2.4. Saunahuoneen ilmanvaihto
Erittäin tärkeää saunomisen kannalta on tehokas
ilmanvaihto. Saunahuoneen ilman pitäisi vaihtua
kuusi kertaa tunnissa. Raitisilmaputki kannattaa
sijoittaa kiukaan yläpuolelle vähintään 500 mm:n
korkeudelle kiukaasta. Putken halkaisijan tulee olla
n. 50–100 mm.
Saunahuoneen poistoilma pitäisi ottaa mahdol-
lisimman kaukaa kiukaasta, mutta läheltä lattiaa.
Poistoilma-aukon poikkipinta-ala tulisi olla kaksi kertaa
raitisilmaputkea suurempi.
Poistoilma on johdettava suo raan hormiin tai lattian
läheltä alkavalla poisto putkella saunan yläosassa ole-
vaan venttiiliin. Poisto ilma voidaan johtaa myös oven
alitse pesuhuoneeseen, jossa on poistoilmaventtiili.
Oven alla tulee olla noin 100–150 mm:n rako.
käyttää
keraamisia
jokaisesta
tällaisesta
SV
väggpartiet ovanför bastuaggregatet att framträda
rätt snabbt beroende på använt skyddsämne.
Träet mörknar eftersom skyddsämnena har sämre
värmebeständighet än obehandlat trä. Detta har
konstaterats i praktiska test. Även det finkorniga
stenmaterialet som lösgörs från aggregatets stenar
och stiger uppåt med luftströmmarna kan ge upphov
till en mörkare väggyta i närheten av aggregatet.
Om man vid montering av aggregatet följer
tillverkarens godkända monteringsanvisningar,
värmer aggregatet inte upp basturummets brännbara
material till farligt heta temperaturer. Högsta tillåtna
temperatur för basturummets vägg- och takytor är
+140 grader.
Bastuggregat med CE-märkning uppfyller alla givna
föreskrifter för bastumontering. Föreskrifternas
efterföljande övervakas av behöriga myndigheter.
2.2. Bastuns golv
Till följd av de kraftiga temperaturväxlingarna vittrar
bastustenarna sönder under användning.
Smulor och finfördelat stenmaterial sköljs med
badvattnet ut på bastugolvet. Heta stensmulor kan
skada golvbeläggningar under och i närheten av
aggregatet.
Föroreningar i stenarna eller vattnet (t.ex järnhalt)
kan missfärga ljus fogmassa mellan golvets
kakelplattor.
För att förebygga uppkomsten av estetiska
skador (till följd av ovan nämnda orsaker) bör
golvbeläggningen under och i närheten av aggregatet
bestå av keramiskt material. Eventuell fogmassa bör
vara mörk till färgen.
2.3. Aggregatets effekt
Välj aggregat och effekt utgående från bastuvolymen,
om väggar och tak är panelade och om isoleringen
bakom panelen är tillräcklig för förhindrande av
värmeläckage (se tabell 1).
Om det i bastun finns icke isolerade väggytor, t.ex.
ytor av tegel, glastegel, glas, betong eller kakel,
skall för varje kvadratmeter sådan yta läggas till
1,2 m³ utöver bastuvolymen. Välj sedan aggregat
utgående från den sammanlagda volymen och
tabellens värden.
Väggarna i en stockbastu utan annan väggfodring
(panel e.dyl.) värms upp långsamt, varför den
uppmätta bastuvolymen bör multipliceras med 1,5.
Välj aggregat utgående från den sammanlagda
volymen och tabellens värden.
2.4. Ventilation
Det är ytterst viktigt att luftventilationen är effektiv.
Luften i bastun borde växla sex gånger per timme.
Tilluftsröret bör placeras ovanför aggregatet vid
minst 500 mm:s höjd. Rörets diameter bör vara ca
50–100 mm.
Frånluften bör ledas ut så långt från aggregatet
som möjligt, men nära golvet. Frånlufts öppningens
yta bör vara dubbelt så stor som tilluftsöppningen.
Frånluften bör ledas direkt ut i ventilationskanalen
eller till en ventil via ett frånluftsrör som börjar nära
golvet. Frånluften kan också ledas ut under dörren,
om den har en ca 100–150 mm hög öppning, tex.
till badrummet, om där finns en frånluftsventil.
Ovannämnda ventilationssätt fungerar om de utförs
med mekanisk ventilation.
13
Publicidad
Tabla de contenido
Solución de problemas
