PROVOX Vega Manual De Instrucciones página 50

Aspiration av röstventilen – Om det skulle hända att röstventilen eller någon annan produkt från
röst-rehabiliteringssystemet ofrivilligt inandas och kommer ner i luftvägarna, kan det som med alla
typer av främmande föremål, orsaka obstruktion eller infektion. Omedelbara symtom kan omfatta
hosta, rosslande andning eller andra onormala andningsljud, dyspne, andningsuppehåll, delvis eller
otillräcklig luftväxling och/eller asymmetrisk bröströrelse vid andning. Möjliga komplikationer
innefattar lunginflammation, atelektas, bronkit, lungabscess, bronkopulmonär fistel och astma.
Om patienten kan andas normalt, kan det räcka med att hosta till kraftigt och försöka hosta upp
det främmande föremålet. Vid delvis eller helt blockerade luftvägar krävs omedelbar åtgärd för
avlägsnande av det främmande föremålet. Om aspiration misstänks ska en datortomografi av lungorna
utföras för att bekräfta detta och för att lokalisera föremålet. Om datortomografin bekräftar aspiration
av ett föremål kan det avlägsnas endoskopiskt med hjälp av en slät fattningstång.
Silikonhuset på Vega röstventil kan också lokaliseras endoskopiskt. Vid datortomografi och
endoskopi kan ventilen synas som en oval form, med en öppning i mitten med en ytterdiameter på
ungefär 10–17 mm (ventilens flänsar), eller som en manschettknapp med en skaftlängd på 8, 10,
12,5 eller 15 mm, beroende på ventilens storlek. Vid endoskopi kan endoskopljuset reflekteras på
det genomskinliga silikongummit. På en röstventil som har suttit på plats en tid kan vita eller gula
candidabeläggningar synas på ytan.
Röstventilen sväljs – Det kan hända att röstventilen eller andra delar röstrehabiliteringssystemet
sväljs oavsiktligt. Som med alla typer av främmande föremål, beror de symtom, som orsakas av att
röstventilen eller andra delar i röstrehabiliteringssystemet oavsiktligt sväljs, på storlek, läge, grad
av eventuell blockering samt hur lång tid det har gått sedan föremålet svaldes. Svalda delar som
fastnat i nedre delen av matstrupen kan avlägsnas genom esofagoskopi eller hållas under uppsikt
under en kortare tid. Föremålet kan spontant fortsätta ner i magen, och oftast passerar det även genom
tarmkanalen. Det främmande föremålet måste avlägsnas kirurgiskt om det uppstår obstruktion i
tarmarna, vid blödning, perforering eller om föremålet inte kan passera genom tarmkanalen.
Spontan passage av föremålet förväntas ta 4–6 dagar. Patienten ska instrueras att kontrollera om
det nedsvalda föremålet finns i avföringen. Om föremålet inte passerar spontant, eller om det finns
tecken på obstruktion (feber, kräkning, buksmärtor) ska en gastroenterolog kontaktas. Silikonhuset
på Vega röstventil kan lokaliseras och avlägsnas endoskopiskt. Produkten kan avlägsnas med hjälp av
en slät fattningstång. Vid endoskopi kan ventilen synas som en oval form, med en öppning i mitten
med en ytterdiameter på ungefär 10–17 mm (ventilens flänsar), eller som en manschettknapp med en
skaftlängd på 8, 10, 12,5 eller 15 mm, beroende på ventilens storlek. Endoskopljuset kan reflekteras
på det genomskinliga silikongummit. På en röstventil som har suttit på plats en tid kan vita eller
gula candidabeläggningar synas på ytan.
Infektion och/eller svullnad i TE-fisteln – Infektion, ärrbildning och/eller svullnad runt fisteln
kan öka fistelns längd. Detta kan leda till att röstventilen dras inåt och in under slemhinnan i trakea
eller esofagus. Inflammation eller överväxt av esofagusslemhinnan kan även leda till att röstventilen
trycks ut ur fisteln. Det är då tillrådligt att man tillfälligt byter till en röstventil med längre skaft.
Om infektionen inte hävs med medicinsk standardbehandling måste ventilen tas bort. I vissa fall
kan stentning av fisteln med en kateter övervägas. Om fisteln sluter sig spontant kan man behöva
göra en ny punktion för att sätta in en ny röstventil.
Granulation runt fisteln – Ärrbildning runt TE-fisteln har rapporterats förekomma i cirka 5 % av
fallen. Ärrvävnaden kan behandlas med elektrisk-, laser- eller kemisk kauterisering.
Granulerad/hypertrofisk slemhinna runt fisteln – Om röstventilen är för kort kan trakealslemhinnan
förstoras och svälla ut över trakealflänsen. Denna överflödiga vävnad kan tas bort med laser. Alternativt
kan en röstventil med längre skaft användas.
Uttryckt/utstött röst ventil – Infektioner i TE-fisteln kan leda till att ventilen trycks ut för att sedan
helt falla ut. Röstventilen måste då avlägsnas för att förhindra att den lossnar och hamnar i trakea.
Fisteln kan sluta sig spontant efter att ventilen har tagits bort. En ny punktion kan då behöva göras
vid insättning av en ny ventil.
Vävnadsskada – Om röstventilen är för kort, för lång eller ofta trycks mot esofagusväggen av en
laryngektomikanyl, stomakanyl, eller patientens finger kan fisteln, trakeal- och/eller esofagusvävnaden
skadas. Kontrollera vävnaden regelbundet för att undvika allvarliga skador.
Läckage genom ventilen – Läckage genom ventilen kan uppstå vid:
• Candidaöverväxt på ventilsätet eller ventillocket leder till ofullständig tillstängning av ventillocket,
vilket orsakar läckage genom ventilen. Detta är en normal händelse vid röstrehabilitering med
röstventil och en indikation på att röstventilen ska bytas ut.
• Kraftigt negativt tryck i PE-segmentet inträffar vid sväljning. För att undersöka detta kan man,
genom stomat, inspektera röstventilens ventillock när patienten sväljer.
Läckage runt röstventilen – Tillfälligt läckage runt röstventilen kan uppstå och försvinna spontant.
Den vanligaste orsaken är att röstventilen är för lång, detta löser man genom att sätta in en kortare
röstventil. Om problemet inte försvinner efter det att en röstventil med korrekt längd satts in, ska
andra faktorer som kan påverka vävnaden i TE-fistelns område (t.ex. gastroesofagal reflux eller
tyreoideafunktion) övervägas, utvärderas och behandlas. I en förstorad fistel med minskad fäststyrka
bör andra konventionella behandlingsmetoder som injektion med fillers (t.ex. kollagen) eller tillfälligt
avlägsnande av röstventilen övervägas. Om läckaget runt röstventilen inte svarar på behandlingen
kan det bli nödvändigt med mer konservativa metoder, som att kirurgiskt försluta fisteln.
2. Bruksanvisning
Bilderna som hänvisas till i den här bruksanvisningen finns i den medföljande bildhandboken.
Om du vill ha en visuell översikt over de olika ingreppen finns det länkar till videoanimeringar
under avsnittsrubrikerna nedan.
Var försiktig: Videorna ersätter inte och visar heller inte hela innehållet i bruksanvisningen och/eller
förskrivarinformationen och ersätter inte en fullständig genomgång av bruksanvisningen. Videorna är
endast till för att ytterligare förstärka förståelsen av ingreppet efter att bruksanvisningen gåtts igenom.
2.1 Förberedelse
Bestäm alltid före punktionen vilken storlek och diameter på röstventilen som ska användas. Lämplig
storlek och diameter beror på patientens anatomi, lokala medicinska rutiner och läkarens preferenser.
2.2 Användarhandledning
Kontrollera den sterila förpackningens integritet. Använd inte produkten om förpackningen är
skadad eller öppnad. Osteril produkt kan orsaka infektion.
2.2.1 Primär punktion och insättning av röstventil
www.atosmedical.com/primary-puncture
1. När larynx är borttaget och trakeostomat har skapats, innan farynx försluts, ska Pharynx Protector
(farynxskyddet) föras in i den öppna farynx/esofagus (fig. 2.1).
50